Kronhjortsbrunst.

Ända sedan vårens besök till Dyrehaven har jag velat åka tillbaka. Den här gången åkte jag alldeles ensam till Danmark för att spendera nästan två dagar bland hjortar och hindar. Främst var det kronhjortsbrunsten jag ville uppleva och fotografera. Jag ville ta en sådan där fantastisk bild på brölande hjort i motljus där man kan se den rykande andedräkten. Det blev tyvärr inte någon sådan bild, men jag fick en hel del andra bilder.

Framförallt var det en fantastisk upplevelse; vädret var verkligen på min sida och jag fick både rosa solnedgångar och dimmig soluppgång. Första kvällen hittade jag inga kronhjortar överhuvudtaget, det visade sig att jag bodde på fel sida av parken och att kronviltet befann sig fyra-fem kilometer därifrån. Men jag var ändå nöjd med stället eftersom jag under de mörkare timmarna fick gå förbi de fina vyerna av Eremitageslätten där allt dovvilt höll till. Det var lite Tanzaniakänsla att gå där under gryning och skymning. På fredagkvällen lade sig dimman vackert över det böljande landskapet och de betande djuren, och månen lyste stor och dovt gul. Det var magiskt.

Under min enda heldag fick jag chans att göra lite research och lokalisera var de stora hjortarna höll till. Tyvärr skulle jag åka tidigt på lördagsmorgonen och hann inte riktigt skörda frukten av min research. Ett dygn till hade kanske gett kalasfina bilder, men ärligt talat hade jag nog inte orkat mer. Det var mycket vandrande och tungt att bära. Dessutom hade jag inte tillgång till den bästa maten, eftersom frukost och middag på vandrarhemmet serverades under timmarna då ljuset var som bäst. Det blev helt enkelt yoghurt, frukt, juice och bröd, för att effektivisera tid (och pengar). 

Sista morgonen hade jag bara två timmar på mig innan jag behövde vara på tågstationen. Jag gick ut i den becksvarta skogen där kattugglan hoade och söderut mot alla kronhjortar som redan börjat bröla i fjärran. När jag kom ut ur skogen blev det genast ljusare och jag såg dimman slingra sig över landskapet. Vad kan man säga..? Njutningsnivån slog i taket! Jag var tvungen att stanna till och ta några bilder, trots att jag hade lite bråttom. 

Snart gick jag vidare mot den äng där jag och flera andra fotografer sett en stor hjort dagen innan. Dimman låg tjock men man kunde skymta hornen på den där den låg i gräset. Det var bara jag och en holländare som stod där till en början, väntandes på att dimman skulle lätta och att solen skulle nå över trädtopparna. Ett par andra fotografer kom förbi, ryckte på axlarna och gick vidare. Jag vet inte om de inte hade tid att vänta, eller om de inte tyckte att en sån bild var värd att vänta på. Jag tittade ständigt på min klocka eftersom jag visste att jag inte hade all tid i världen. Just innan jag skulle gå, nådde solen ängen och hjorten reste äntligen på sig. Klantig som jag var hade jag inte ställt den manuella fokusen ordentligt och jag missade när han brölade. Så kan det gå. Vackert var det i alla fall, och jag började knata mot stationen släpandes på all packning. Musklerna ömmade, men jag var väldigt nöjd med mitt lilla äventyr!

Septembermorgon i Ulriksdal.

I lördags var jag ute med några medarbetare från Natursidan. Ulriksdal är ett ställe med många fotomöjligheter och jag återkommer ofta dit. Även om vädret inte var det mest önskvärda den här gången så hade vi väldigt trevligt!
Om ni inte redan har spanat in Natursidan bör ni göra det, där finns både naturrelaterade nyheter, tips, recensioner och fina bilder.

Fotokurs med Tom Svensson på Nordens Ark -igen.

Det är lätt att bli återfallsförbrytare när det gäller Tom Svenssons workshops på Nordens Ark. Det är så fantastiskt roligt att komma dit och få chans att ta fina bilder på djuren samtidigt som man umgås med härligt folk. Det går bara inte att motstå.
Den här gången var minst lika bra som den förra. Både tigerungar och snöleopardungar finns för tillfället på Arken. Det är en sådan upplevelse att få se dessa djur så nära och kunna fota dem i fint ljus före och efter ordinarie öppettider! Det är tungt att inse att många av djuren kanske inte finns kvar i det vilda om 30 år. Vad kan vi göra för att hjälpa dem? Vi som inte finns på plats kan alltid hjälpa till att sprida budskapet. Sprida information. Sätta press på politiker genom att säga stopp. Ju fler vi är desto mer hörs och syns vi. Det handlar inte bara om "gulliga djur som försvinner". Det handlar om hela ekosystem som hamnar ur balans. Jag vet att jag skrev ungefär likadant sist, men det tål att sägas flera gånger!

Mycket tankar går genom huvudet efter en sådan här workshop. Det tycker jag ger ytterligare en dimension till det man får ut av den, utöver lärdomar om fotografi och minnen av god mat och fina upplevelser i förträffligt sällskap.

Bilder blev det också, förstås.

30-meterskärret.

30-meterskärret är en välkänd fågellokal på Järvafältet. Jag har gjort ett par försök att hitta dit några gånger men alltid kommit på villovägar. Nu var det dags att göra ett försök igen, lite mer målmedvetet denna gång.
Jag förbannar mig själv att jag inte hittat dit tidigare! Ger man det mycket tid och tålamod kan man nog lyckas få riktigt fina fågelbilder där. Ett fint möte med en göktyta bidrog också till ett bra första intryck. Hit kommer jag nog återkomma många gånger i höst.
Det känns fint. Inspirationen börjar krypa tillbaka!

Att sitta fast.

Det har inte hänt mycket här den senaste månaden. Anledningen är att jag knappt varit ute med kameran något, förutom under en sväng till Bergslagen där jag sov i gömsle för att fotografera älg. En fantastisk upplevelse! (För detaljer om älgnatten kan man besöka min hemsida.)

I övrigt har jag varit bortrest utan kameran, men det är inte bara därför det inte blivit några bilder. Det är mest att jag känner att jag fastnat. Jag skulle vilja vara mer kreativ, och verkligen kunna förmedla det jag känner när jag är ute. Jag kör bara i gamla hjulspår och bilderna börjar kännas ointressanta. Huvudsaken är egentligen att jag har roligt när jag är ute, och det har jag! Men allteftersom mitt intresse för naturen växer vill jag bryta ny mark, både fotografiskt och upplevelsemässigt sett. Jag behöver ett projekt. Något att fördjupa mig i. Jag har en mängd uppslag i både stor och liten skala, men det är alltid tid eller pengar som fattas. Eller ett körkort. Eller så är det bara dåliga ursäkter!

Vi får se. Det lossnar nog snart.

Här är lite bilder från älggömslet och några andra från bland annat Skansen.

Semester.

Idag börjar min semester. Det blir två veckors skön ledighet, varav en vecka i Skåne.
Dagen började fint med att jag fick se en stenknäcksunge i almen utanför köksfönstret. Jag har anat att det ihärdiga pixandet som hörs kring 4-5 på morgnarna har varit tiggande stenknäcksungar, och idag fick jag det bekräftat! Någon bild blev det inte och det lär det inte heller bli, men fint att se att "mina" stenknäckar lyckats med häckningen i år.

Här är en bild från förra veckan. Det har inte blivit mycket fotande på senare tid, men jag ska bättra mig.

Ännu en av trädgårdens gäster.

Denna fina fröken dök upp en morgon vid matningen. Hackspettarna visar sig då och då, men det här är första gången jag får en bild på någon av dem. Roligt!