Jag gillar denna bild av någon anledning. En bild som kom till helt oavsiktligt, jag fotade ugglan framför då den just flög iväg men den var för nära och kom innanför närgränsen. Tydligen kom dess syskon kom flygande bakom i samma stund, det såg jag inte förrän jag bläddrade igenom bilderna...
Jag och min älskade sambo tog en minisemester för ett par veckor sedan och besökte Nordens Ark. Det var en himla fin helg men fotomässigt var vädret lite för varmt och soligt. Några bilder blev det i alla fall.
Det är ett himla liv kring mataren nu. Min sambo är inte helt förtjust i att vakna av sorlet från alla hungriga pilfinkar och gråsparvar klockan 5-6 på morgonen... De är väldigt många. I år har jag dock inte sett några talgoxungar eller grönfinksungar.
I morse vid 05:30 begav jag mig ut för att få lite bilder på alla småttingar som kommit nu. Tog en promenad igår kring Råstasjön och det bara kryllade av fågelungar vart man än tittade.
Allra först såg man inte spår av några små. Troligtvis låg de någonstans och värmde sig fortfarande. Jag hittade en fin liten hare som snällt lät mig ligga och spana på den inom fotoavstånd. Sedan fortsatte jag att leta fåglar, och det var först vid andra varvet kring sjön man märkte att det började röra sig i vassarna. Det var väldigt roligt att iaktta de små och deras föräldrar, snart hade över tre timmar gått! Jag och en kvinna med dotter hittade dock en svanfamilj där det inte stod rätt till. Hanen var alldeles smutsig och skakade. Han såg ut att maniskt vilja komma in genom ett galler vid en vattensluss. Vid en närmare titt såg vi att två ungar fastnat bakom gallret, troligen hade de ramlat ner genom en liten ventil i marken ovanför. Vi ringde polisen och en djurambulans skulle skickas. Hanen såg inte ut att må bra.
Efter någon timmes väntan cyklade dottern efter sin fjärilshåv, vi tänkte försöka fiska upp ungarna genom en springa vid överdelen av gallret. Att vänta på djurambulans kändes som att det kunde ta evigheter, och det var hjärtskärande att se den maniska svanen försöka ta sig in till ungarna genom att slita bort all växtlighet runtomkring. Vi lyckades få ut ungarna till slut, även om den andra ungen fick ett par rejäla slag av pappans vingar när han attackerade håven. Det var fint att se hela familjen återförenas; sju små ungar och mamma och pappa. Efter all denna stress började hanen tvätta sig och det verkade som att stressen över ungarna var felet. Nu skakade han inte mer och var snart hyfsat vit igen.
Här är dagens bildskörd!
Här är en av de små svanungarna som räddades från vattenslussen.
I helgen har jag varit på kurs i Skåne och haft det alldeles fantastiskt bra. Jag, Frida och Cicci tjuvstartade på torsdagen och åkte ner för att spendera ett dygn i Söderåsens nationalpark innan kursen började. Jag har varit på Kopparhatten förr, men den här gången fick jag se mer av parken och jag blev verkligen betagen. Bokskogen är verkligen exotisk i sin täta, friska grönska. Vi fick också träffa ett gäng sällskapliga sångsvanar som verkligen showade för oss! Tyvärr hade jag för långt tele för sådana närgångna fåglar och det blev inte så mycket bilder att hurra för.
På fredagseftermiddagen bar det av mot Brutus gård. Det blev en himla lyckad kurs med nya kunskaper, fin hemlagad mat och entusiastiska människor. Förutom de matnyttiga lektionerna besökte vi Söderåsen (igen, men det hade vi absolut inget emot eftersom det finns otroligt mycket där att fota) Klampenborg i Danmark, och vi hann även med en avslutande båttur utanför Mölle i solskenet. Brutus är (förutom en fantastiskt skicklig fotograf förstås!) en mycket generös och ödmjuk kursledare.
Här är resultatet från helgen. Jag är inte helt nöjd, det kändes som att vi fick sådana otroliga förutsättningar men att jag inte riktigt klarade av att ta tillvara på dem. Himla kul var det i alla fall!
Ja, det blir en hel del studier av grönfink, just för att vi har många kring mataren just nu. Insektsätarna jagar protein bland träden medan fröätarna fortfarande håller sig till (bland annat) mina solrosfrön.
Stenknäcken har dock inte varit synlig ännu. Jag tycker mig ha hört den några gånger, men jag blir alltmer tveksam till att den häckar i närheten som förra året.
I min blogg skriver jag om det jag tycker om i livet; naturen och fotografi. Om resor och utflykter, och drömmar om ännu större upplevelser.
Besök gärna min hemsida på www.mariemattsson.se