söndag 24 november 2013

Tanzania 2013 - Del II: Ndutu.

Inför Ndutu hade jag höga förväntningar. Sist levererade området lejonungar, unga lejon som busade och brottades, och en respektingivande lejonhona som gav sin "tonårsunge" en jaktlektion. Det blev inte så mycket lejon denna gång. Inga alls faktiskt. Men bland det första vi fick se var en gepardfamilj, en hona med inte mindre än fyra halvvuxna ungar! Det är ovanligt att så många ungar klarar sig, ca 70% av alla gepardungar dör under de första kritiska månaderna. Mamman i det här fallet var dessutom halt, men vi kunde inte riktigt se om det var en ny skada eller inte.

Senare på eftermiddagen mötte vi en stor och respektingivande elefanthanne, som var väldigt nära. Många av oss (jag inräknad) blev rätt skraja när han kort röt till efter att vi rört oss lite för plötsligt i bilen. När jag kommer nära en elefant känns det som att de försöker säga något. Eller att de tänker något om oss. Det är svårt att förklara, men man känner av deras medvetande på något vis. I såna stunder tänker jag alltid på vad vi människor gjort mot dem. Det gör mig lite vemodig och samtidigt lite rädd. För det känns som att de vet.

Kvällen avslutades med en flock giraffer som behagade visa upp sig så att det passade kameran. Annars är de väldigt svåra att få bra bilder på, eftersom de är så långa och landskapet ofta är hyfsat platt. Giraffer är så eleganta, det är så fascinerande hur de rör sig. Även när de springer ser det ut som de gör det i slow motion.

Efter game driven begav vi oss mot Ndutu Safari Lodge för middag och lite reflekterande över dagen kring lägerelden. Det är svårt att förmedla hur lycklig och tacksam jag var därute i vildmarken bland halvtama genetter som strök omkring på takbalkarna i restaurangen. Eller när man satt vid elden och åt popcorn och pratade om allt som hänt och skulle hända. Alla ljud runtomkring, dik diks som smög i buskarna och den här varma känslan av äventyr i magen!

Morgonens game drive startade klockan 6 (snabbfika 05.45, på plats i bilarna 05.58!) och vi fick en fin morgon med gaseller, sjakaler, giraffer som drack(!) och en hel del fåglar. Vi fick även lite tid att utforska lodgens djurliv innan vi begav oss mot Serengeti. Vi hittade bland annat en snällt poserande ödla och en bedårande liten fladdermusunge!

Snart var vi i bilarna igen, och det sista Ndutu bjöd på var ännu en gepardfamilj, en mamma med två ungar. Mamman såg till att göra oss fotografer nöjda genom att sitta på en fin gammal trädgren!




































3 kommentarer:

Ingemar Pettersson sa...

Hej Marie!
Åh, vilken underbar resa du har varit på måste verkligen vara massor av bilder, känslor och synintryck att smälta när man har kommit hem. Bilderna är som vanligt helt fantastiska, tänk att få se dessa djur i sitt rätta element. Stort grattis till att du skall vara med i almanackan. Hade jag läst på lite bättre så borde till och med jag sett att de väljer bilder av alla inskickade. Drog nog lite för snabba slutsatser för det var 12 bilder i finalen.
Må väl!
Kram
/Ingemar

Klas sa...

Tror som du att elefanter vet. Att universums mest lågstående varelser smyger omkring med gevär i hand. Kanske de t o m kan förstå att inte alla tvåbenta är av den undermåliga ullen. Man hoppas ändå så. Dina bilder trotsar egentligen beskrivningar. I mina ögon fantastiskt komponerade, exponerade av en person som vet att handskas med kameran. Smälter dock speciellt för girafferna. Så mycket grace, så mycket stolthet !
/ Deerhunter

Hamsterkatt sa...

Tack Ingemar! Jag blir så glad över att du gillar bilderna!
Det var verkligen en helt fantastisk resa. Många frågar "Vaddå åkte du till samma ställe IGEN, som du åkte till förra året?!", men det varierar ju så otroligt när det gäller vilda djur. Visst är det samma arter, men upplevelserna blir ju totalt olika.

Allt gott!


Tack återigen Klas, för dina fina ord! Visst är girafferna underbara?!!