Tanzania 2013 - Del III: Serengeti

Serengeti. Två nätter skulle spenderas i tältläger i parkens centrala del. Sedan förra gången hade jag längtat efter att få bo i tält och höra lejonen ryta om nätterna igen. Men för att ta sig dit behöver man resa längs Serengeti Highway, en mycket skakig och dammig resa. Under den långa bilresan tänkte jag på hur alla stackars chaufförers ryggar måste ta stryk av alla gånger de kör där. Chaufförerna är beundransvärda. Särskilt våra! En vecka med tidiga morgnar och intensiva game drives där deras sinnen ständigt måste vara på sin vakt, dels för att kunna köra på de knepiga vägarna och för att de samtidigt ska spana efter djur. Sedan ska de konversera på ett språk som inte är deras eget. Min hjärna hade varit mos redan efter första dagen! De gör ett fantastiskt jobb.

Vi körde inte in i Serengeti den "vanliga vägen" denna gång. Vi körde genom ett fantastiskt landskap, Moru, som slog det mesta jag sett i Tanzania tidigare. Det sena eftermiddagsljuset gjorde också sitt för magin. Gigantiska kopjes höjde sig över slätten, och här var grönare än där vi varit innan. Tyvärr var vi tvungna att hastigt köra igenom detta fantastiska landskap, eftersom vi hade långt kvar till vårt camp och solen var på väg ner. Vi hade sett några hyenor tidigare som sökt skugga i buskarna, så jag spanade ibland in i buskarna. Helt plötsligt såg jag ett djur som satt vid en buske precis vid vägen. Min första tanke var att det var en lejonunge, men när vi kom närmre såg jag att det var en leopard! Den satt upprätt vänd mot vägen och stirrade på oss. När jag insåg vad det var skrek jag (lite för högt): LEOPARD! Bilen tvärbromsade och i en sekund tittade den på mig innan den snabbt sprang iväg. Den sekunden var magisk, kvällsljuset från sidan gjorde att kattdjuret såg sagolikt ut och blicken var glödande intensiv. Jag förbannade mig väldigt länge efteråt att jag skrikit så högt så den blev ivägskrämd, men insåg senare att det kanske inte bara var mitt fel. Vi kom trots allt körande i ganska hög fart och tvärstannade framför den.

Omtöcknad av händelsen satt jag tyst i bilen tills nästa osannolika sak hände. En elefant stod högt upp på en jättekopje och dess silhuett avtecknades vackert mot himlen. En av oss var snabb nog att fånga ögonblicket på bild, för bara några sekunder senare var den borta.

Vi körde misstänksamt snabbt vidare och snart blev vi varse varför; den andra bilen hade stannat för att titta på något. En noshörning med en unge! I Serengeti! Visserligen lite för långt bort för att få en bra bild, men det var nog ingen av oss som brydde sig om det. Vi var ensamma i det sista kvällsljuset och tittade på dessa magnifika djur i detta otroliga landskap. Vi var förstummade av vad Serengeti levererat hittills. Vi kom fram till vårt läger två timmar försent, vi fick åka sista biten i mörker och höll på att krocka med både elefanter och giraffer. Väl framme blev det middag direkt innan vi alla stupade i säng. 05:45 skulle klockan ringa igen.

Serengeti fortsatte att leverera. Jag var lite orolig över frånvaron av lejon hittills, men det skulle vi ta igen! Under hela resan fick vi se någonstans mellan 60 och 70 lejon!

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om de två dygnen vi spenderade i Serengeti, men det skulle bli på tok för mycket text. Så jag får dra resten lite snabbt och låta bilderna tala istället. Vi hade en magisk dimmig morgon med elefanter, hyenor som bodde precis vid lägret och som då och då sprang igenom det, ett hysteriskt tse-tseanfall, leoparder med byten i träd och lejonungar som åt på en nyfälld zebra. Only in Serengeti...