onsdag 27 november 2013

Tanzania 2013 - Del V: Tarangire.

Safarin började nu närma sig sitt slut. Sista stoppet var Tarangire, en park med mycket elefanter och vackra baobabträd. November är en extra bra månad för att få se elefanter där, och det blev vi varse när vi rullade in mot lodgen. Vi möttes av en hjord elefanter som i princip befann sig utanför receptionen! Ett härligt mottagande. Lodgen för natten var Tarangire Safari Lodge, en favorit från förra resan. Här skulle vi också bo i tält, om än på betongfundament. Det skulle bli ett fint avslut på safarin.
Efter en god lunch med bland annat en helt oslagbar löksoppa, hann vi med några dopp i poolen innan det var dags för eftermiddagsdriven. Poolen var elefantfri, men elefanterna var kvar på området och vi fick bland annat se en ung elefant gå loss på en vattenslang. Det är så det ska vara, vildmarken inpå knuten!

Snart var det dags att bege sig in i bilarna igen. Det var en väldigt fridsam kväll och alla kanske var lite ovanligt tysta för att vi visste att snart var det slut. Vi såg många elefanter som rörde sig i landskapet, och när solen stod ganska lågt på himlen hittade vi en mindre grupp elefanter med liten liten unge! Vi stannade länge och tittade på hur den undersökte sin omvärld och lekte med pinnar. Det är något särskilt med dessa stora djur. Efter alla vi sett under bara denna dag, var det svårt att tänka sig att elefanten kan vara utrotad i Tanzania om fem år om utvecklingen fortsätter som den gör nu. Den trenden måste vändas. Tjuvjägarna får ett allt starkare grepp, och det är inte bara några killar med gevär utan tungt beväpnade organisationer som inte skyr några medel. I år har Tanzanias regering börjat införa militära styrkor i parkerna i jakt på tjuvjägare. Att ta i med hårdhandskarna må vara bra, men så länge marknaden för elfenben är lukrativ, kommer det bara komma nya tjuvjägare. Vi behöver göra något åt roten till problemet; Kina och Vietnam är de största bovarna. Det handlar om statussymboler och potensmedel. Vi måste jobba bort dessa urgamla föreställningar och få dem att inse vad som håller på att hända.

Den sista natten försökte jag verkligen hålla mig vaken, det var mycket liv utanför tältet och man vill ju bara inte missa allt det spännande som händer därute. Att ligga och lyssna på lejon, elefanter och zebror i nattens mörker är bland det bästa man kan uppleva.
Tyvärr somnade jag ganska fort. Jag vaknade till ett ögonblick mitt i natten för att höra ett lejonvrål, men det gick bara inte att hålla sig vaken mer än några sekunder. Kroppen och hjärnan ville inget hellre än att ta igen sig efter allt den varit med om de senaste dagarna.

Morgonens game drive var väldigt vackert, vi hade i början ett sällsamt rosa ljus som nästan såg overkligt ut. Vi såg fler elefanter, vi såg impalor, vattenbockar, mungos och två sjakalfamiljer som var morgonpigga och på lekhumör. Sedan åkte vi hem mot Arusha för att ha en avskedslunch med hela gänget. Alla var lite vemodiga och tysta, men många av oss hade ett par dagar kvar tillsammans. Vi skulle smälta våra intryck under några stillsamma dagar på Zanzibar!
Det blev ett nära-till-tåraravsked på flygplatsen i Arusha innan vi steg ombord på det lilla enmotoriga planet som skulle ta oss på en 1 timme och 40 minuters lång resa mot Zanzibar. Jag saknade redan alla djuren, men kroppen krävde vila och det skulle den få!

























4 kommentarer:

Frida sa...

Underbara bilder! Så vackert med kvälls- och morgonljuset. Älskar bilden med sjakalerna. Och elefantbebisen såklart. Vad härligt vi hade det. Längtar tillbaka...

Hamsterkatt sa...

Jag längtar också. Sitter fortfarande och plöjer genom bilder för att få känna som om man vore där igen...

Klas sa...

Den där lilla elefantungen ska jag visa för min kvinna när hon kommer tillbaka hem. Hon älskar dessa djur. Tyvärr gör väl tjuvskyttarna det oxå. På sitt perversa vis. För att bli av med den plågan kunde man ju börja med att utdela dödsstraff.
Drastiskt, men riktigt steg att ta, tycker jag.
Du skildrar djuren med vänlighet och värdighet. Även hyena och sjakal. Det är gott så.
/ Deerhunter

Hamsterkatt sa...

Vad roligt Klas, att du tycker jag skildrar dem med värdighet. Jag försöker särskilt framhäva de mindre populära rovdjuren. Hyenan är ett otroligt djur, som förtjänar ett bättre rykte. Jag lobbade hårt för att få svärmor att inse hur fina de är, men jag lyckades inte. You can't win them all...